1 – Inledning

Det som kommer att skildras på denna hemsida är ett antal levnadsöden under 400 år i Värmland och Dalarnas svenskbygd och finnmark.

På den sextionde breddgraden och i dess omnejd har det genom århundraden utspelat sig ett stort antal händelser. Människor har fötts och människor har dött. De har gift sig och fått barn, en del har flyttat runt och andra har blivit kvar. Många har kommit från andra orter och länder och en hel del har lämnat området för att bosätta sig på andra platser och kanske till och med på andra kontinenter. Här har det fällts många tårar och hörts många skratt. Här har det förekommit både arbete och fritid, vardag och fest och helt vanligt vardagsslit. Många har levt i fattigdom och svält och andra har haft en god ekonomi och ett gott liv.

Finnpörte i Hakkransberg

Fram till 1600-talet var stora delar av detta område helt obebyggt och därefter skedde en folkomflyttning där ett stort antal personer bosatte sig i det ödsliga svårtillgängliga området. Det var människor som kom från Finland för att odla upp den steniga, magra terrängen och den odlingsteknik de använde inledningsvis var svedjebruk. Då bodde redan svenskar i trakten i områden där det var något lättare att bruka jorden och finnarna fick i första hand bosätta sig långt från svenskarnas odlingsområden och fäbodar.

Min frågeställning är. Hur har människorna levt genom århundradena i detta område? Vad hade de för socialt liv och vem delade de vardag och fest med? Vem gifte de sig med och  varför gjorde de det valet? Helst skulle jag vilja ha fokus på barnen, kvinnorna och deras liv. När soldaten åker ut i strid så lämnar han en soldathustru hemma med de små barnen. När en man mördas och eller gör sig skyldig till brott och hamnar i fängelse så finns där en hustru kvar med små barn som behöver mat, skydd och kärlek.

Män drar ut i krig

Hur blev det för kvinnorna när männen försvann efter första flörten och de blev kvar där med ett barn utom äktenskapet att försörja? Hur var det för alla dessa barn som är skrivna som ”oäkta” i våra kyrkböcker?

Att leta efter sina anfäder i dödsböcker är intressant  och det väcker många tankar.  Dödsböckerna är fyllda av små barn. En mycket stor andel av de döda har dött i mycket unga år. Människor som inte har fått leva och som inte är någons anfader. När man letar bland anor så bläddrar man allt för ofta förbi dessa små. Detta trots att de lämnade föräldrar och syskon bakom sig fyllda av sorg. De dog av olyckor, de kanske svalt och många dog av epidemier som drog över landet och under vissa perioder i historien kan man läsa sida upp och sida ner om barn som gått en alldeles för tidig död till mötes. Döden drabbade både fattig och rik och ingen familj slapp undan. Många mammor dog i barnsäng eller andra sjukdomar och många blev faderslösa tidigt. Hur påverkades barnen av detta?

Det jag historiskt sett vill skildra är inte i första hand det som betraktas som samhällets övre skikt utan mer intressant är att försöka få fram en bild av hur de vanliga människorna levde sina liv? Hur påverkar de socioekonomiska förhållandena människornas livssituation i historien? Finns det sociala arvet som man ser på längre sikt över flera generationer eller är det bara nått man ser i nutid? Har det förekommit klassresor upp och ner mellan samhällsskikten redan innan 1900-talet? I min släkt ser man präster och mördare, skogsvaktare och tjuvjägare, bönder och torpare, soldater, smeder, mjölnare, nämndemän, riksdagsmän, kolare, fabriksarbetare och nu på slutet, nästan in i nutid, har jag även hittat en författare.

För att skildra detta har jag gjort mitt släktträd. Det finns två huvudgrenar min fars släktträd som till största delen utgörs av skogsfinnar och min mors släktträd som nästan helt och hållet är svenskt och nästan alla kommer från ett mycket litet begränsat geografiskt område. Dessutom har nyfikenhet gjort att jag valt att göra efterforskningar i min mammas sambos släkt och detta träd finns också på denna sida. Det är en släkt som funnits i generationer i ett brukssamhälle.

En människas släktträd är kanske inte alls så intressant ur ett mer övergripande perspektiv och det kanske inte är så att det mest intressanta är exakt vilka personer det är som finns i trädet. Mer intressant är istället i vilken mån man i en typisk skogsfinsk släkt är endogam eller exogam, dvs gifter sig inom den egna finska folkgruppen eller utanför den egna folkgruppen. Intressant är också hur trogen man var den egna lilla byn när man i svenskbygden valde en partner. Detta till skillnad från skogsfinnarna som kunde färdas över stora områden för att gifta sig i andra änden av skogen. Avvikelser från den ”normala” och orsaken till detta är intressant att försöka få klarhet i.

Arbete på åkrarna