IX:169 Per Larsson (Hakkarainen)

Blev högst 75 år.

Barn med IX:170 Valborg Mattsdotter Havuinen (1720? - 1797)

Noteringar

Per Larsson och hans hustru Valborg Matsdotter Havuinen var en av de första torparna knutna till Gustavsfors bruk. Han hade tidigare köpt ett hemman vid Nybofjäll, men inte klarat av att betala detta, så köpet gick tillbaka. Pers del i Nain var redan såld så det nygifta paret hade ingenstans att bo. Bruksrörelsen kom som en räddare för dem och han blev torpare och kolare under Gustavsfors bruk och de byggde ett torpställe vid Matssäckshalla, dvs nära den plats där det sägs att Pers farfars far Per Pålsson Hakkarainen en gång legat och drömt om det kommande livet.

Per och bröderna grep sin an uppdraget att leverera kol med stor energi, men inkomsterna han fick täckte inte utgifterna. Per, som inte kolade på egen skog, fick 4,5 daler per kolstig (4 kubikmeter kol) och bröderna som hade skog fick istället 5 daler per stig.

Bröderna som kunde odla egen spannmål var inte tvungna att ta ut spannmål för ersättningen de fick, men Per hade inget val. Att producera en stig kol, som ersattes med 4,5 daler, tog en hel veckas arbetstid i anspråk. Per som var torpare under bruket fick handla lite billigare i bruksmagasinet jämfört med sina bröder, så en tunna salt kostade ca 30 daler, en tunna råg ungefär lika mycket och havren kostade ca 16 daler. Geijer som ansvarade för butiken tog ut en vinstmarginal på mellan 21% och 45% och verksamheten var inte konkurrensutsatt på något sätt utan alla var tvingade att handla där.

Det faktum att det var omöjligt att klara sin försörjning på den ersättning som Per fick när han sålde kol till bruket innebar att skulden till familjen Geijer växte för varje år som gick och priserna för varorna i butiken steg mer än ersättningen för kolet.

(Källa: Valter Berg "den svarta piskan")

Personhistoria

Källor