7.1 – Rämmen socken

Jag har valt att göra en fördjupad studie av Rämmens socken i Värmlands län. Orsaken till att jag valt just Rämmens socken är:

  •  Jag många anor från just denna del av Värmland.
  • Jag kan koppla de personer som bodde där under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet till mitt eget släktträd.
  • Jag kan se människor som är omnämna i sockenprotokoll i ett sammanhang i ett längre tidsperspektiv.
  • Jag vet vilka deras anfäder var, hur de är släkt med varandra och vilka kan tänkas ha varit med på deras dop, bröllop, fest och begravningar.
  • Av särskilt intresse är att Rämmen till stor del befolkats av människor som kom från Finland under 1600-talet så jag har haft ett särskilt fokus på om finnar och svenskar beskrevs på olika sätt.
  • Försörjningen i Rämmen var olik andra socknar där jag har mina anfäder då det var en bruksbygd med bergshantering, inte en traditionell bondekultur.

Utifrån de uppgifter jag hittat försöker jag dra slutsatser om de sociala strukturerna i Rämmens socken under den tidsepok jag valt att studera.

Handskriven skylt om Rämens bakgrund

Handskriven skylt om Rämens bakgrun

Rämmens socken är på många sätt unik. Området var i stort sett obebyggt innan skogsfinska invandrare bosatte sig där under 1600-talet. Fram till 1777 var Rämmen en del av Gåsborns socken och därefter gjordes en delning så att två socknar bildades, Gåsborn och Rämmen.

Albert Palmqvist är en man som skrivit artiklar om bland annat Rämmens socken. I en sockenkrönika från 1939 skriver han följande;

” Rämmens socken är från början helt finnkoloniserad. Denna kolonisation begynnte kort efter 1600-talets ingång. 1610 fanns ett finnenybygge vid Dalkarlssjön, möjligen en av gårdarna inom Nordmarksdelen av Dalkarlsjöhyttan.  1611 erhöll finnen Anders Olsson vid Omsjön, nära Svartälven, Dalgränsen, byggnadssedel av Karl IX. Ungefär samtidigt bebyggdes gårdarna Laggsundet och Djuprämmen. Vid sjön Näsrämmen, nu Rämssjön, syntes bosättningen ha börjat först 1630.

De äldsta gårdarna förlades alltså vid stränderna av bygdens större sjöar: Dalkarlsjön, Omsjön, Laggen, Djuprämmen och Näsrämmen.  När de bekvämaste boplatserna vid fiskevattnen voro upptagna fingo nybyggarna söka sig till skogshöjderna. Fisket, jakten, boskapsskötseln och svedjebruket voro de enda näringskällorna under den första tiden. Men från 1640 började finnarna taga del i järnhanteringen.”  

Albert Palmqvist skriver vidare att Rämsberget upptogs 1650, Pullingtorp, Kämpetorp, Linnerhöjden, Lönnhöjden efter 1650, Skärfjället 1670, Vitklinten efter 1670, Fikullen och Lesjön 1680, Högsjön 1693. Lilla Lönnhöjden, Tallåsen och Holmsjön upptogs under 1700-talet.

Långt senare i ett sockenprotokoll från år 1829 kan man läsa om vad Rämmen var för sorts socken under det året. Statistik lämnades då gällande fattigvårdens tillstånd. (Rämmen KI 3 bild 5)

” 1.  Folkmängden 1 316 personer. Församlingens näringsfång är bergshantering, skogsbruk. Åkerbruk ringa mängder. Består av underhavande Lesjöfors bruk och Räms Bolag.

2.  Under loppet af 1829 hava 24 personer nemligen 8 manskön och 16 quinskön njutit dels understöd, dels hel försörjning.”

För att få en fördjupad bild av människor och livsförhållanden i Rämmens socken har jag läst sockenprotokoll, husförhörslängder och bouppteckningar och utifrån dessa inhämtat uppgifter om människor som levde i socknen vid 1800-talets början. I flikar i anslutning till denna sida kan man läsa om följande;

Efter att jag kartlagt de fattigaste i socknen, människor med förtroendeuppdraget sexman i samma område samt andra inflytelserika människor i levde och verkade på denna plats. Jag har därefter gjort en analys av hur dessa människor var släkt med de första skogsfinska nybyggarna i socknen samt hur de var släkt med varandra. Om detta finns det möjlighet att läsa på följande sida;

Det som nu återstår av min studie av Rämmens socken är slutord och analys av resultatet. Så småningom skall även en jämförelse göras med de upptäckter jag gjort i Norra Ny socken då jag har kunnat se att det finns stora skillnader mellan de två områdena.  Men det blir en helt annan dag. Har ingen aning om hur lång tid det kan tänkas ta ……….

Får betar i ruinerna efter Näsrämshyttan